Vem mer trodde att våren var här? För första gången på flera månader såg jag färg i landskapet; gräset hade tittat fram. Så härligt! Men så snöade det och allt är vitt igen...

Ni förstår väl att det är en matta på bilden ovan och inte riktigt gräs. På den ligger en tunika som jag sydde i ett underbart stretchtyg som jag haft i skåpet i säkert ett år. Varför dröja så länge med att använda tyg? Jo, ibland har jag svårt att bestämma mig vad det ska bli, får lite ångest, speciellt när det gäller fina tyger. Det måste bara bli bra. Och det blev det... nästan i alla fall.

När jag skulle använda tvillingnålen för att sy en dekorsöm på livet och för att fålla nederkanten så blev tyget väldigt väldigt sladdrigt och bubbligt. Inte alls snyggt. Surfade runt lite på internet och fick tips av andra vad man kunde göra för att undvika det:
- Öka stygnlängden
- Lösare pressarfotstryck
- Ångpressa tyget efteråt.
Det blev bättre, mycket bättre men inte helt perfekt tyvärr. Får testa mig fram med olika inställningar nästa gång. Om någon har fler tips, skicka hit!

Men jag är nöjd ändå. Framförallt över kombinationen med det turkosa kantbandet. Det passar perfekt till  de små små små turkosa blommorna i tyget.

Mönster
Ottobre 3/2004

Material
Mörkbrun stretchjersey med små blad och blommor från Holland, turkos interlock till kantband från JnyDesign.